Blogg

Midsommarsill!

Idag är det midsommarafton! En högtid som förknippas med små grodorna, jordgubbar och blomsterkransar. Och sill och potatis.

Men för den som vill kunna äta sill på midsommar även i framtiden kan det vara klokt att tänka på vilken sillburk man väljer när man sista-minuten-handlar till dagens midsommarlunch. Hela 90% av världens totala fiskebestånd är idag nämligen överfiskade och om fisket inte bedrivs på ett hållbart sätt kan vi komma att tömma ut haven på fisk.

herring-387156_960_720

Sedan 1980-talet har den globala mängden fiskad fisk minskat för varje år som följd av ett hårt fisketryck. Marinbiologen Jackie Savitz menar dock att detta är en trend som skulle kunna vändas genom en omställning till ett hållbart fiske. Hon menar på att man genom tre åtgärder; att införa kvoter som begränsar fisket, att skydda områden som är viktiga för fiskarnas reproduktion och att minska bifångsten, kan öka världens fiskebestånd och därmed också få ett ökat uttag av fisk.

Så vilken sillburk ska man köpa? Kika efter de här tre märkningarna:

  • MSC – Marine Stewardship Council - är en organisation som arbetar för miljömärkning av fisk och skaldjur. En produkt med deras märkning visar på att fisken kommer från livskraftiga bestånd och att fisket har haft en minimal påverkan på miljön.
  • ASC – Aquaculture Stewardship Council - är en hållbarhetsmärkning för odlade fisk- och skaldjursprodukter. En produkt med denna märkning visar på att odlingen uppfyller ASCs krav på såväl miljömässiga som sociala aspekter av odlingen.
  • KRAV är en svensk märkning för hållbar livsmedelsproduktion. KRAV-märket går att hitta på både fiskad och odlad fisk.

Ett toppensätt att rädda världen är alltså att handla hållbart fiskad eller odlad fisk – och om man gör det kan man till och med få äta mer fisk i framtiden? Win-win för alla sillentusiaster!

Lär dig mer om hållbart fiske på:

http://www.wwf.se/wwfs-arbete/mat-och-jordbruk/fiskguiden/1243694-wwfs-fiskguide-nar-du-ska-kopa-miljovanlig-fisk

https://www.ted.com/talks/jackie_savitz_save_the_oceans_feed_the_world#t-509808


Får det lov att vara en skum banan?

”Bananen – en värstingbov”. Värstingbov må låta som ett uttryck taget från en Bamsetidning från 90-talet men rubriken kommer från SVT Nyheter som liksom många andra nyhetsmedier i december 2017 uppmärksammade en studie om matsvinn gjord av forskare från Karlstads universitet. Forskarna studerade matsvinn från matbutiker och kunde konstatera att sju produkter; banan, tomat, äpple, sallad, paprika, päron och vindruvor, tillsammans stod för nästan hälften av butikernas totala matsvinn.

NKZP3522

Hemma i min annars regniga stad har solen lyst klart de senaste veckorna och i mitt kök har tre bananer fått ligga framme lite för länge. De har blivit lite för bruna för att jag ska känna mig sugen på att skala en och äta upp den. I affären är det just sådana här bananer som slängs i mängder. Vi konsumenter vill inte köpa dem, butikerna får inte sålt dem och därför slängs de i soporna. Hur kommer vi runt det problemet? En tur till Ica gjorde mig glad; där såldes ”fula” bananer extra billigt för att minska på matsvinnet. Vilken toppenidé!

Sådana där lite för mogna bananer är ju faktiskt helt perfekta att baka banankaka på! Att baka banankaka är alltså ett alldeles ypperligt och smaskigt sätt att minska matsvinnet och rädda världen. Låt mig därför presentera mitt bästa recept på banankaka:


Banankaka

IMG 4654

Ingredienser:

  • 2 bananer
  • 100g blockchoklad
  • 75g smör
  • 1,5dl socker
  • 1 ägg
  • 2,5dl vetemjöl
  • 1/2tsk bikarbonat
  • 1tsk bakpulver


Gör såhär:

  1. Sätt ugnen på 175°C
  2. Vispa smör och socker med elvisp. Tillsätt ägget och vispa poröst.
  3. Blanda de torra ingredienserna i en skål. Vänd ner de mosade bananerna och smörsmeten och blanda. Hacka chokladen och tillsätt den till smeten.
  4. Grädda i nedre delen av ugnen i 30-45 minuter.

 

Läs mer om matsvinn och om vad du kan göra med lite för mogna bananer på:

https://www.forskning.se/2017/12/19/bananen-en-av-matsvinnets-varstingar/

http://www.matsvinnet.se/recept/recept-med-bananer/

Var bananerna bättre förr?

Den 22 maj var det internationella dagen för biologisk mångfald. Biologisk mångfald är kort beskrivet den variationsrikedom som finns bland jordens levande organismer. Det handlar om en mångfald av ekosystem och arter men också om en genetisk mångfald inom arter. Dagens bananhistoria handlar just om vad som kan hända när den genetiska mångfalden inom en art är begränsad.

Det hela börjar under första halvan av 1900-talet - för som så mycket annat så var också bananerna bättre förr. Fram till 1960-talet tillhörde merparten av de bananer som exporterades och konsumerades banansorten Gros Michel. De bananerna var större, godare och ja, helt enkelt kanske snäppet bättre än de bananer du gick och köpte på Ica i förrgår. Men Gros Michel-bananerna kom att drabbas av en svampsjukdom, panamasjukan, som slog hårt mot bananodlingar världen över.

black-and-white-2688438 1920

Vad hade nu den här banananekdoten med biologisk mångfald att göra? Jo, att panamasjukan kunde slå ut en så stor del av bananodlingarna kan förklaras av att de bananer vi odlar och äter har en könlös förökning som gör att            varje banan är den andra lik. Den genetiska variationen bland bananerna på världens bananplantage är alltså extremt låg vilket gör bananerna extremt känsliga mot förändringar och sjukdomar.

Gros Michel-bananerna kom att ersättas av en annan banansort: Cavendish. Det är den banansorten du och jag hittar när vi går till affären och handlar. Men på 1990-talet upptäcktes en ny variant av panamasjukan, en variant som drabbar Cavendish-bananerna. Det finns alltså en risk att även Cavendish-bananerna slås ut liksom Gros Michel-bananerna slogs ut. En del forskare arbetar för att genmodifiera Cavendish-bananerna till att vara motståndskraftiga mot panamasjukan medan bananodlare försöker odla fram en banansort som ska vara så lik Cavendish som möjligt. En given lösning på problemet finns inte och frågan är: hur smakar bananerna om 50 år?

© Lilla Rädda-Världen-Bloggen 2018