Blogg


Internationella tigerdagen

En liten pojke kom fram till mig förra året och sa: ”Jag ska rädda tigrarna, för det finns inte så många tigrar kvar”. Ibland är barn mycket kloka.

Den lilla pojken har helt rätt i att det inte finns så många tigrar kvar. Det allvarligaste hotet mot tigrarna är illegal jakt. En stor anledning till att man jagar tigrar är för att tigerben är eftertraktade i den asiatiska naturmedicinen men också tigrarnas skinn är eftertraktat på den illegala marknaden. Dessutom finns konflikter mellan människor och tigrar då människor gärna jagar hjortar och vildsvin, som också utgör viktiga bytesdjur för tigrarna.

tiger-2535888 1920

”Jag ska rädda tigrarna” sa den lilla pojken. Men hur räddar vi tigrarna? Det första steget är att vi gör precis samma sak som den lilla pojken; vi lär oss om tigrarnas situation och vi berättar om tigrar för andra. Det är ett toppensätt att vara med och rädda tigrarna! Ett annat sätt att hjälpa världens tigrar är att skänka pengar till en organisation som arbetar för att bevara tigern. Ett exempel på en sådan organisation är Världsnaturfonden WWF. På deras hemsida kan du bli Tigerfadder eller starta en egen insamling till förmån för världens tigrar.

Den som planerar att semestra i Asien kan göra en stor skillnad för världens tigrar genom att vara en medveten turist. I Asien finns flertalet tigerparker där man som turist kan fotografera sig tillsammans med tigrar. Många tycker kanske att detta verkar spännande - men för tigrarna i tigerparkerna är det en stressfull situation och dessutom är många tigerparker också del av den illegala handeln med tigerdelar. Att låta bli att stödja tigerparkerna är alltså ett mycket bra sätt att hjälpa världens tigrar.

År 2016 kunde man för första gången se att världens tigrar ökar i antal då man beräknade antalet vilda tigrar till 3900. Målet i det internationella bevarandearbetet för tiger är att det år 2022 ska finnas över 6000 vilda tigrar – och det tycker jag att vi ska hoppas på och jobba för!

Läs mer om tigrar på:

http://www.wwf.se/wwfs-arbete/arter/1125904-tiger

Karma - appen som minskar matsvinnet

Ibland kan det kännas som att det där med att rädda världen bara är tungt och trist. Men det finns faktiskt en hel del både fiffiga, enkla och kul sätt att rädda världen. Ett toppenexempel på en kul innovation som räddar världen är appen Karma.

Idén bakom appen är enkel: restauranger och butiker som har mat över kan lägga upp denna till försäljning i Karma-appen. Här kan sedan konsumenter som du och jag köpa maten till ett reducerat pris och hämta upp den som take-away på restaurangen eller i butiken.

Karma i sverige (Lunch)

På det här sättet minskar vi matsvinnet - och mer win-win än såhär kan det inte bli: restaurangerna och butikerna får pengar för mat som annars skulle slängas, du och jag får köpa god restauranglagad mat till ett billigt pris och tillsammans räddar vi, restaurangerna, butikerna och Karma världen! Ladda ner Karma-appen idag och se vad det finns för mat att rädda i ditt område! Kanske hittar du din lunch i appen?

Läs mer om Karma på:

https://karma.life

Midsommarsill!

Idag är det midsommarafton! En högtid som förknippas med små grodorna, jordgubbar och blomsterkransar. Och sill och potatis.

Men för den som vill kunna äta sill på midsommar även i framtiden kan det vara klokt att tänka på vilken sillburk man väljer när man sista-minuten-handlar till dagens midsommarlunch. Hela 90% av världens totala fiskebestånd är idag nämligen överfiskade och om fisket inte bedrivs på ett hållbart sätt kan vi komma att tömma ut haven på fisk.

herring-387156_960_720

Sedan 1980-talet har den globala mängden fiskad fisk minskat för varje år som följd av ett hårt fisketryck. Marinbiologen Jackie Savitz menar dock att detta är en trend som skulle kunna vändas genom en omställning till ett hållbart fiske. Hon menar på att man genom tre åtgärder; att införa kvoter som begränsar fisket, att skydda områden som är viktiga för fiskarnas reproduktion och att minska bifångsten, kan öka världens fiskebestånd och därmed också få ett ökat uttag av fisk.

Så vilken sillburk ska man köpa? Kika efter de här tre märkningarna:

  • MSC – Marine Stewardship Council - är en organisation som arbetar för miljömärkning av fisk och skaldjur. En produkt med deras märkning visar på att fisken kommer från livskraftiga bestånd och att fisket har haft en minimal påverkan på miljön.
  • ASC – Aquaculture Stewardship Council - är en hållbarhetsmärkning för odlade fisk- och skaldjursprodukter. En produkt med denna märkning visar på att odlingen uppfyller ASCs krav på såväl miljömässiga som sociala aspekter av odlingen.
  • KRAV är en svensk märkning för hållbar livsmedelsproduktion. KRAV-märket går att hitta på både fiskad och odlad fisk.

Ett toppensätt att rädda världen är alltså att handla hållbart fiskad eller odlad fisk – och om man gör det kan man till och med få äta mer fisk i framtiden? Win-win för alla sillentusiaster!

Lär dig mer om hållbart fiske på:

http://www.wwf.se/wwfs-arbete/mat-och-jordbruk/fiskguiden/1243694-wwfs-fiskguide-nar-du-ska-kopa-miljovanlig-fisk

https://www.ted.com/talks/jackie_savitz_save_the_oceans_feed_the_world#t-509808


Får det lov att vara en skum banan?

”Bananen – en värstingbov”. Värstingbov må låta som ett uttryck taget från en Bamsetidning från 90-talet men rubriken kommer från SVT Nyheter som liksom många andra nyhetsmedier i december 2017 uppmärksammade en studie om matsvinn gjord av forskare från Karlstads universitet. Forskarna studerade matsvinn från matbutiker och kunde konstatera att sju produkter; banan, tomat, äpple, sallad, paprika, päron och vindruvor, tillsammans stod för nästan hälften av butikernas totala matsvinn.

NKZP3522

Hemma i min annars regniga stad har solen lyst klart de senaste veckorna och i mitt kök har tre bananer fått ligga framme lite för länge. De har blivit lite för bruna för att jag ska känna mig sugen på att skala en och äta upp den. I affären är det just sådana här bananer som slängs i mängder. Vi konsumenter vill inte köpa dem, butikerna får inte sålt dem och därför slängs de i soporna. Hur kommer vi runt det problemet? En tur till Ica gjorde mig glad; där såldes ”fula” bananer extra billigt för att minska på matsvinnet. Vilken toppenidé!

Sådana där lite för mogna bananer är ju faktiskt helt perfekta att baka banankaka på! Att baka banankaka är alltså ett alldeles ypperligt och smaskigt sätt att minska matsvinnet och rädda världen. Låt mig därför presentera mitt bästa recept på banankaka:


Banankaka

IMG 4654

Ingredienser:

  • 2 bananer
  • 100g blockchoklad
  • 75g smör
  • 1,5dl socker
  • 1 ägg
  • 2,5dl vetemjöl
  • 1/2tsk bikarbonat
  • 1tsk bakpulver


Gör såhär:

  1. Sätt ugnen på 175°C
  2. Vispa smör och socker med elvisp. Tillsätt ägget och vispa poröst.
  3. Blanda de torra ingredienserna i en skål. Vänd ner de mosade bananerna och smörsmeten och blanda. Hacka chokladen och tillsätt den till smeten.
  4. Grädda i nedre delen av ugnen i 30-45 minuter.

 

Läs mer om matsvinn och om vad du kan göra med lite för mogna bananer på:

https://www.forskning.se/2017/12/19/bananen-en-av-matsvinnets-varstingar/

http://www.matsvinnet.se/recept/recept-med-bananer/

Var bananerna bättre förr?

Den 22 maj var det internationella dagen för biologisk mångfald. Biologisk mångfald är kort beskrivet den variationsrikedom som finns bland jordens levande organismer. Det handlar om en mångfald av ekosystem och arter men också om en genetisk mångfald inom arter. Dagens bananhistoria handlar just om vad som kan hända när den genetiska mångfalden inom en art är begränsad.

Det hela börjar under första halvan av 1900-talet - för som så mycket annat så var också bananerna bättre förr. Fram till 1960-talet tillhörde merparten av de bananer som exporterades och konsumerades banansorten Gros Michel. De bananerna var större, godare och ja, helt enkelt kanske snäppet bättre än de bananer du gick och köpte på Ica i förrgår. Men Gros Michel-bananerna kom att drabbas av en svampsjukdom, panamasjukan, som slog hårt mot bananodlingar världen över.

black-and-white-2688438 1920

Vad hade nu den här banananekdoten med biologisk mångfald att göra? Jo, att panamasjukan kunde slå ut en så stor del av bananodlingarna kan förklaras av att de bananer vi odlar och äter har en könlös förökning som gör att            varje banan är den andra lik. Den genetiska variationen bland bananerna på världens bananplantage är alltså extremt låg vilket gör bananerna extremt känsliga mot förändringar och sjukdomar.

Gros Michel-bananerna kom att ersättas av en annan banansort: Cavendish. Det är den banansorten du och jag hittar när vi går till affären och handlar. Men på 1990-talet upptäcktes en ny variant av panamasjukan, en variant som drabbar Cavendish-bananerna. Det finns alltså en risk att även Cavendish-bananerna slås ut liksom Gros Michel-bananerna slogs ut. En del forskare arbetar för att genmodifiera Cavendish-bananerna till att vara motståndskraftiga mot panamasjukan medan bananodlare försöker odla fram en banansort som ska vara så lik Cavendish som möjligt. En given lösning på problemet finns inte och frågan är: hur smakar bananerna om 50 år?

Bananer!

”Var ligger landet där man böjer bananerna?” sjunger artisten Mojje i låten med samma namn. Och svaret är inte helt enkelt. Bananen härstammar från Asien men odlas idag i ett stort antal länder både i Asien, Sydamerika och Afrika. Störst produktion av bananer har Indien medan Ecuador är det land som exporterar flest bananer.

banner-2371477 1920

Bananproduktionen har varit omdiskuterad på grund av de arbetsförhållanden som råder på plantagen och de kemiska bekämpningsmedel som används i odlingen. Ekologiska och Fairtrade-märkta bananer har därför kommit att bli relativt vanligt i affärerna. När du handlar bananer är chansen därför stor att bananerna du köper är både Fairtrade-märkta och ekologiska - och det är ju toppen för:

  • Ekologiska bananer är odlade utan kemiska bekämpningsmedel
  • Barnarbete är förbjudet både i ekologisk och Fairtrade-certifierad produktion
  • Fairtrade ställer krav på minimilöner och bra arbetsvillkor för de som arbetar på bananplantagen
  • Ekologisk odling gynnar den biologiska mångfalden

Rädda världen genom att köpa Fairtrade-märkta och ekologiska bananer till tacosen eller banankakan alltså. Det känns ju som ett helt okej sätt att rädda världen.

Läs mer om Fairtrade-märkta bananer och ekologiska bananer:

https://fairtrade.se/varfor-ska-jag-valja-fairtrade-markta-bananer/

http://www.krav.se/krav-markta-bananer-bra-dig-odlaren-och-miljon

Lilla Rädda-Världen-Bloggen goes bananas!

Det finns ingenting som startar konversationer så bra som bananer. Alla har någonting att säga om bananer. En del äter bananer i tacos, en del vill ha dem på pizza och en del gör delfiner av dem. Och kanske är det inte så konstigt att bananer väcker engagemang; i Sverige äter vi i genomsnitt 17kg bananer per person och år!

delfin-bananas-1737836 1920

Den här veckan går Lilla Rädda-världen-bloggen bananas! Vart ligger landet där man böjer bananerna? Och är det sant att bananerna var bättre förr? Vad kan man göra med de där bananerna som legat framme i fruktskålen hemma lite för länge och varför är det bra att köpa Fairtrade-märkta bananer?

Let’s go bananas!

Hur klimatsmart är jag egentligen?

”Hjärtligt välkomna ombord alla klimatsmarta resenärer!” hälsar de välkomna i tågets högtalare. Idag åker jag tåg och det är ju klimatsmart. Men hur klimatsmart är jag egentligen? Det ska vi ta reda på! 

Tåget har just passerat Uppsala och för att reda ut hur klimatsmart jag egentligen är klickar jag in på www.klimatkontot.se. Klimatkontot är framtaget av IVL Svenska Miljöinstitutet och på hemsidan kan du svara på ett antal frågor om din konsumtion och livsstil för att sedan få en indikation på hur stor din klimatpåverkan är. Frågorna handlar om matkonsumtion, el- och energianvändning, resvanor med mera.

Min klimatpåverkan enligt Klimatkontot är 3,7 ton koldioxidekvivalenter per år. Det är under medelsvenskens klimatpåverkan som ligger på ca 8 ton koldioxidekvivalenter per år. Innan år 2050 behöver koldioxidutsläppen vara nere på 2 ton per person och år. Hur klimatsmart lever du? 

Testa dig själv på www.klimatkontot.se!

Den där palmoljefria månaden - hur gick det egentligen?

Den 1 mars skrev jag ”Från och med idag och en månad framåt ska jag inte köpa eller äta produkter med palmolja i. En palmoljefri månad helt enkelt - för hur svårt kan det vara?” Nu har det gått en månad och frågan är: hur gick det för mig?

jungle-601542 1920

Jag kom inte mer än halvvägs in i min palmoljefria månad innan jag råkade köpa en produkt med palmolja i: mjölkfritt margarin. Det visade sig att det är palmolja i så gott som allt mjölkfritt margarin. Jag har också kunnat konstatera att det är palmolja i mitt favoritgodis och i en hel del kakor. Men det finns också palmoljefria alternativ att stoppa i godispåsen och kakburken. De klassiska småkakorna Ballerina och Singoalla kan båda fikas med gott samvete och nytt favoritgodis för min del är Eguales mjölkchoklad med capuccinotryffel.

Men att ett totalstopp på konsumtion av palmolja skulle lösa problemet med palmoljeproduktionens negativa påverkan på regnskogen och de arter som lever där är en förenklad version av sanningen. Det menar i alla fall WWF som betonar palmoljeproduktionens betydande ekonomiska roll i produktionsländerna; både för ländernas nationella ekonomi och som inkomstkälla för de många människor som arbetar i produktionen, och därmed menar att en bojkott av palmolja inte är en hållbar lösning.

Med det sagt är det viktigt att poängtera att palmoljeproduktionens i dagsläget negativa miljöpåverkan är ett allvarligt problem som inte ska förminskas och att dagens ohållbara produktion av palmolja fortsatt är ett allvarligt hot mot många djur- och växtarter. En utveckling av en hållbar palmoljeproduktion som tar hänsyn till såväl ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter är  därför av allra största vikt och i högsta grad avgörande för många arters framtid.

Och vem vet – kanske kommer det en dag när palmoljeindustrin är så hållbar att jag kan äta chokladsnäckor med gott samvete igen?

Hönan och ägget

Påsken närmar sig med stormsteg och enligt tradition ska det både målas och ätas ägg. Men vilka ägg ska man köpa egentligen? I dagens inlägg på Lilla Rädda-Världen-bloggen ska vi undersöka skillnaderna mellan ekologiska ägg och konventionella ägg.

easter-3123834 1920

Hönan eller ägget – vad kom egentligen först? Den frågan hör inte riktigt hit - men en sak är säker: skillnaden mellan ekologisk äggproduktion och konventionell äggproduktion handlar mer om hönan än om ägget. Kraven för ekologisk äggproduktion handlar nämligen i huvudsak om krav på de utrymmen där värphönsen lever och att värphönsen ska ha goda möjligheter att få utlopp för naturliga beteenden.

I ekologisk äggproduktion ställs krav på att hönorna ska ha möjlighet att gå ut under sommarhalvåret och att deras utomhusanläggning ska vara bevuxen. Det ska finnas träd, buskar eller andra gömställen där hönorna kan söka skydd och hönorna ska ha goda möjligheter att få utlopp för naturliga beteenden som att födosöka, picka och undersöka. En annan väsentlig skillnad mellan den ekologiska äggproduktionen och den konventionella är bestämmelserna kring storleken på hönornas utrymmen: inom ekologisk produktion får man ha max 6 hönor per kvadratmeter, i jämförelse får man inom konventionell produktion med frigående höns ha 9 hönor per kvadratmeter.

På Svenska Äggs hemsida finns illustrationer som visar skillnaderna mellan ekologisk äggproduktion och olika typer av konventionell produktion:

getimage.aspx

Illustration av ekologisk äggproduktion från Svenska Ägg 

getimage.aspx

Illustration av äggproduktion med frigående höns inomhus från Svenska Ägg

Mer om äggproduktion och ekologisk äggproduktion kan du läsa på:

http://www.krav.se/vad-kravs-aggproduktion

http://www.svenskaagg.se/

Ett bra lästips är också boken ”Hur mår maten?” av Per Jensen som handlar om djurhållningen i den svenska kött-, mjölk- och äggproduktionen.

© Lilla Rädda-Världen-Bloggen 2018